Över ån efter vatten, en klimatskatt på bostäder

Idag har Naturskyddsföreningen, Riksbyggen och HSB en gemensam artikel i SvD om ett förslag att klimatbeskatta bostäder. Idén är att se till fastighetens klimatbelastning och med det som grund beskatta fastigheten. Det ska enligt författarna skapa drivkrafter att göra fastigheten mindre miljöbelastande. En vacker tanke som behöver analyseras en aning tror jag:

En byggnad/fastighets miljöbelastning består av tre skeden, uppförande, drift och rivning. I all väsentlighet är det under driftfasen som den stora miljöbelastningen sker. Framför allt är det energianvändningen som kan anses vara den huvudsakliga miljöbelasniningen under en byggnads livstid.

Under många år har det funnits goda ekonomiska incitament att genomföra energibesparande åtgärder för både fastighetsägare och enskilda boende. Detta incitament blir givetvis starkare ju mer energipriserna ökar. Oljepriset är på rekordnivåer just nu, även elpriset är fantastiskt högt. Fjärrvärmepriserna ökar konstant. En stor del av de energikostnader som fastighetsägare har är indirekt eller direkt i form av skatter, även miljöskatter som CO2-skatt med mera.

Artikelförfattarna vill att en skatteväxling genomförs så att ökad förbrukning relativt sett blir dyrare och en minskad förbrukning successivt blir relativt billigare. Den fastighet som har goda klimatprestanda betalar en lägre fastighetsskatt än motsvarande fastighet som har sämre klimatprestanda i likhet med fordonsskatten.

Problemet med förslaget är att man inte har sett till verkligheten. De ekonomiska incitamenten att genomföra energibesparingar ökar med ökande energipriser och energiskatter. Redan idag genomförs massor av energieffektiviseringar, tro mig. Det är alltså redan idag mycket lönsamt att energieffektivisera, ekonomiska incitament saknas inte, problemet är att vi trots tydliga incitament inte genomför allt det som är ekonomiskt lönsamt. Det finns en imperfektion i marknaden, men det finns i alla marknader.

Det jag har upptäckt det senaste året är att många fastighetetsägare behöver ytterligare vägledning i hur dom ska göra, det saknas varken incitament eller intresse, men dom vet inte hur. Det blir otroligt tydligt när man utvärderar erfarenheter från energideklarationernas första tid, våra bostadsrättsföreningsmedlemmar säger att dom behöver veta hur man gör för att bli mer energi- och klimatanpassad, dom ser energideklarationerna som ett första steg i ett klimatarbete.

Det behövs inga fler incitament och tillkrånglade skattekonstruktioner som siktar in sig på den frukt som hänger högst upp i trädet. Det finns otroligt mycket fallfrukt och lågt hängande frukt att plocka först. Låt oss hjälpas åt att skörda den först.

Artikeln i SvD här

Debatt om fjärrvärmekonkurrens i riksdagen idag

Idag har man debatterat fjärrvärmekonkurrens i riksdagen, Näringsminister Maud Olofsson (c) har debatterat med Per Bolund (mp). Bakgrunden är Per Bolunds interpellation där han frågar när det kommer en utredning om tredjeparttillträde och konkurrens i fjärrvärmenäten. Intressant att höra är att näringsministern avser att få till en utredning under hösten, tidigare har statsekreteraren Alterå sagt att den inte kommer till stånd i år. För den intresserade finns debatten att läsa här. Alterås tidigare uttalande finns här

I morse sände SVT ett kort inslag om fjärrvärmekonkurrens, där frågade man Fortum om fjärrvärmen skulle bli billigare om den blev konkurrensutsatt. Jens Bjöörn, Fortum Värmes kommunikationsdirektör svarade "det har jag ingen uppfattning om ". Det är ett uttalande som jag låter bli att kommentera, det behövs inte. Tyvärr hittar jag inte tv-inslaget på SVTs webbplats.

Fjärrvärmekonkurrens i tidningen City

I dagens (080623) utgåva av Tidningen City finns en artikel om fjärrvärmekonkurrens, artikeln är ett resultat av ett pressmeddelande som skickades för ett par dagar sedan med anledning av Täbys agerande.

Jag citeras på temat att en avreglerad fjärrvärme ger lägre kostnader som i sin tur kan påverka hyresnivån. Siffran som nämns är 2100 kr/år för en trerummare på 70 kvm. Den beräkningen är min egen. Så här har jag räknat:

Ett flerbostadshus, t ex en liten fastighet på 1000 kvm med hyresrätter, betalar cirka 150 000 kr/år till Fortum för sin fjärrvärme. Eftersom fjärrvärmepriset i Stockholm är högt, enligt min uppfattning minst 20 procent för högt, kan stockholmarnas pris sänkas med minst 20 %. Det innebär att en fastighet på 1000 kvm kan få en miskad kostnad med cirka 30 000 kr. (eller 300 kr/kvm, år). För en lägenhet på 70 kvm innebär det 2 100 kr/år. Beräkningen baserar sig på det så kallade Nils Holgersson-huset och Fortums taxa för 2007.

Läs artikeln i City här
Läs mer om Nils Holgersson här. Notera gärna att priset i Stockholm är cirka 20 procent högre än i grannkommunerna Huddinge, Botkyrka och Salem...
Läs vårt pressmeddelande här

Energimyndigheten har uttalat sig om Värnamofallet

Jag har sedan tidigare diskuterat det orimliga agerandet av Värnamo kommun. Där försöker man att hindra en fastighetsägare att installera bergvärme eftersom man anser att fjärrvärme är ett miljömässigt bättre alternativ. Som stöd för sin uppfattning av Värnamo kommun använt rapporten "Uppvärmning i Sverige" från Energimyndigheten/Energimarknadsinspektionen.

Fastighetsägaren har överklagat kommunens beslut till miljödomstolen. Senare har kommunen överklagat till miljööverdomstolen. Nu har Energimyndigheten lämnat ett yttrande: - Det finns flera faktorer att beakta. Bergvärmepump där kunden kontrakterat förnybar el kan vara väl så bra som fjärrvärme. Det går i alla fall inte att entydigt hävda motsatsen, säger Energimyndighetens Generaldirektör Tomas Kåberger i en kommentar.

Detta kan verka som ett uttalande i mängden, men jag tror att det är något mycket viktigare än så. Det finns nämligen ett mycket omfattande arbete på Energimyndigheten som går ut på att hitta en syn på hur man ska miljövärdera el, uttalande ovan ger en öppning i att man bör kunna ge elektricitet den miljöbelastning som köparen faktiskt har beställt -och betalat för. En alternativ syn på elektricitets miljöbelastning är att man ska se all el som så kallad marginalel, det ger mycket "smutsig" el.

Se hela pressemeddelandet från Energimyndigheten här
Läs utlåtandet här (pdf)
Läs fler av mina kommentarer om Värnamofallet här

Forskning inom energi och miljö bör prioriteras

Vetenskap & Allmänhet (VA) är ett institut som funderar över vetenskapens roll i samhället. I projektet med det träffande namnet ”Vetenskapen i Samhället” studerar VA och som-institutet vid Göteborgs universitet opinionen i Sverige på det vetenskapliga området.

Ett resultat är att svenskarna tycker att energi- och miljöforskning är mycket viktigt. I studien visar det sig även att forskare är en av de yrkesgrupper som har högst trovärdighet, bland de som enligt svenska folket har lägst trovärdighet finns lobbyisterna...

Bilden nedan visar ett annat resultat "andel som anser det vara mycket viktigt eller ganska viktigt för Sverige att satsa på världsbästa forskning inom olika områden"



















Läs mer här

Täby visar vägen

Jag har tidigare bloggat om Täby kommuns framsynta agerande att skapa fjärrvärme i konkurrens. Tidigare har kommunen fattat principbeslut om att utreda möjligheterna för en sådan utveckling. I förra veckan togs nästa steg, nu har kommunstyrelsen tagit beslut om att bilda ett bolag som ska projektera fjärrvärmenät i kommunen.

Det unika med fjärrvärmen i Täby är att man får skilda ägare mellan produktion(koka vatten) och distribution (skicka varmt vatten i rör). Det traditionella sättet är att samma ägare kontrollerar både vattenkokaren och vattenrören. Det skapar så kallade vertikal integration som ger fjärrvärmeföretaget en stark ställning och gör att han själv kan bestämma priset på sin produkt, kunden kan inte välja bort en leverantör som är för dyr. Med Täbys modell kan flera leverantörer få skicka värme på näten, kunderna ska ha flera vattenkokare att välja mellan.

Mina tidigare kommentarer om konkurrensutsatt fjärrvärme i Täby här
Fastighetsägarna Stockholms pressmeddelande här
Täby kommuns pressmedddelande här

Peak-oil eller ingen peak-oil, ska vi slå vad?

Kjell Aleklett är professor i fysik vid Uppsala universitet, han har de senaste åren varit mycket aktiv i diskussioner om oljan kommer att ta slut eller inte. Resonemanget brukar betecknas som peak-oil, dvs när kommer världens totala oljeproduktion att minska. Hittills har nya oljefyndigheter kompenserat ökande förbrukning, men det kan rimligen inte pågå för evigt. Nån gång nås toppen, frågan är när.

Professor Aleklett hävdar att oljeproduktionen når sin topp inom de närmaste åren, innan 2010 har han hävdat. Därefter kommer produktionen att minska enligt Aleklett, eftersom det helt enkelt inte finns nya oljefyndigheter i tillräcklig omfattning. Andra bedömare tro inte på peak-oil utan hävdar att Aleklett är ute och cyklar. British Petroleums vd Tony Hayward har till och med slagit vad med professorn att peak-oil inträffar innan 2018, i potten ligger motsvarande råoljepriset för ett fat olja vid vadets utgång.

Läs artiklar om professorns vadslagning här och här
Läs artikel om peak-oil här
Professorns hemsida ger en del information och länkar om resonemanget kring Peak-oil, se här

Högt bensinpris retar amerikanerna

Igår hörde jag på radio att priset på bensin retar amerikanerna. Priset är nästan exakt hälften av priset i Sverige...

Idag fick jag ett mail med seriestrippar på temat, jag gjorde ett urval som visar på hur amerikanerna resonerar..

Konkurens mellan uppvärmningsformer

Idag fick jag Svensk Fjärrvärmes egen tidning Fjärrvärmetidningen.
I detta nummer (4/2008) gör man en stor sak av en ny rapport som beskriver konkurrenssituationen mellan fjärrvärme och alternativen. Bland annat anser Svensk Fjärrvärme att de alternativkostnadsjämförelser som görs i de årliga studierna Nils Holgersson och Energimarknadsinspektionens "Uppvärmnnig i Sverige" baseras på osäkert underlag.

Detta har Svensk Fjärrvärme konstaterat med hjälp av konsulter som anser att det inte finns någon tillförlitlig statistk för hur priset på bergvärme och pellets utvecklas över tid.

Detta är en käpphäst i min tillvaro, det är ett problem att det saknas bra statistik på området. Jag har själv tagit initiativ till en studie av värmepumpars effektivitet just för att komma en bit på väg. Det skulle behövas ett flertal studier för att bättre analysera hur prisutvecklingen på olika uppvärmningsformer ser ut.

Men Svensk fjärrvärme har ett grundläggande problem med sin argumentation, alla deras stora medlemmar, Fortum, EON m fl anger att dom är konkurrenskraftiga mot kundens alternativ, det är nämligen så dom sätter fjärrvärmepriset. Samtidigt säger alltså branschorganisationen att det inte finns tillförlitlig statistk på området, ingen vet alltså vad alternativen kostar. Då är det väl inte konstigt att fjärrvärmekunderna är misstänksamma mot priset?!

Prisutveckling på Pellets

Häromdagen kommenterade jag prisutvecklingen på olja, idag har jag tittat på prisutvecklingen för pellets.

Se figuren och jämför gärna med inlägget om oljeprisutveckling här

Källa är pelletindustrins riksförbund PIR, http://www.pelletsindustrin.org/