Dagens (080512) sammanträde i Stockholms kommunfullmäktige behandlar en intressant interpellation från socialdemokratiske ledamoten JanValeskog, hans fråga är kopplad till ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. Den specifika frågan rör situationen när ett hus som tidigare fått fjärrvärme från en gemensam anslutningspunkt plötsligt ska köpa värme direkt från fjärrvärmeleverantören.
Det är nämligen vanligt att större bostadsområden med samma ägare har en anslutningspunkt till fjärrvärme, från den anslutningspunkten levereras sedan värme till alla hus med samma ägare inom samma område. Om ett hus i området plötsligt hör till en annan ägare (t ex en bostadsrättsförening) uppkommer ett dilemma. Den tidigare ägaren vill inte fortsätta köpa fjärrvärme till det nu sålda huset och frågan är vem som ska bekosta en ny ledning till huset för att direktansluta till fjärrvärmenätet. Är det bostadsrättsföreningen som ska göra den investeringen -dom har ju redan fjärrvärme? Eller är det fjärrvärmeföretaget som ska bekosta anslutningen? -dom har ju redan en kund.
Jag hoppas att fastighetsägaren ser det strategiska värdet i att ha infrastruktur, han kan ta betalt för tillträde till ledningarna eller hyra för upplåtelse av mark för nya ledningar, bostadsrättsföreningen kan se möjligheten att konkurrensutsätta fjärrvärmeleverantören mot andra alternativ.
Jan Valeskog är orolig att "gjorda investeringar i fjärrvärmenäten inte nyttjas på ett effektivt sätt om bostadsrättsföreningar inte är beredda att betala för att få tillgång till det lokala fjärrvärmenät som finns". Visst är det jobbigt när man hamnar i en konkurrenssituation? Då måste kunden bekänna om den egna produkten är värd pengarna. Jan Valeskog sitter inte bara i kommunfullmäktige, han sitter även i Fortum Värmes styrelse...
Läs interpellationen här (interpellation 2008:22)
måndag 12 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Per,
När jag hade ansvaret för att förse nya bostadsrättsföreningar med värme, de som ombildades i början på 1990-talet så erbjöd jag alla föreningar ett avtal som byggde på gällande fjärrvärmeprislista. Detta gälled oavsett om värmeförsörjningen byggde på fjärrvärme eller på egen värmecentral.
De värmenät som enbart försörjde föreningen fick denna ta över ansvaret för utan extra kostnad.
För det värmenät som föreningen inte tog över fick de betala för att de använde. I de fall föreningen inte ensa hade en egen värmecentral utan var helt beroende av radiatorvärme och varmvattenberedning från intilliggande värme och undercentraler så fick föreningen även betal för dessa kostnader (kapital, drift- och underhåll).
På detta sätt behövde föreningarna inte bry sig om värmefrågorna de närmaste åren. Samtidigt så kunde de få lägre kostnader på sikt om de skaffade sig en helt egen anslutning till fjärrvärmen. De fick ett ekonomiskt incitament att ta tag i frågan lite senare när de hade etablerat sig. Efter c:a 10 år fanns ingen kvarvarande värmeleverans till någon förening.
Det var endast en förening som inte ville ha mitt avtal.
Skicka en kommentar