EUs klimatpaket

I veckan har EU-kommissionens paket med åtgärder för att hindra klimatförändringar presenterats. Nu rasar en debatt om innehållet och rättvisan i fördelningen av medlemsländernas bördor. I dagens utgåva av Dagens Industri är det inte mindre än tre inlägg i frågan, ett av dessa -som fick marginalspalten -är skrivet av Jonas Nycander, docent på Stockholms universitet . Utgångspunkten i inlägget är att det EUs politik inte styr mot energisparande, EU-politiken går enbart ut på att öka andelen föryelsebar elproduktion. För att på ett provokativt sätt belägga sin åsikt beskriver debattören att det enligt EUs synsätt är bättre att varje kund förbrukarar mer fjärrvärme för att det därigenom skapar ett bättre underlag för kraftvärmeproduktion -som anses vara ett klimatvänligt sätt att producera elektricitet. Jag gillar angreppssättet från Nycander och håller med om hans ståndpunkt. Visst är det konstigt att man alltid talar om energifrågor ur ett producentperspektiv.

För att nyansera bilden borde Nycander dock ha reflekterat över alla de andra åtgärder som görs inom EU i syfte att minska energianvändningen, det haglar direktiv över medlemsländerna i den frågan.

Miljöpartiet som var en av de övriga debattörerna vill ha en hårdare kolidioxidbeskattning som de menar ökar incitamantet till sparande och konverteringar mot mer klimatneutrala alternativ. Göran A Persson från IVA hamnar någonstans mitt emellan de två övriga i sin debattartikel, han vill ha mer energieffektivisering, omställning av produktionen och kraftfull stimulans till ny teknik.

Jag kan konstatera att klimatfrågan engagerar enormt just nu, synpunkterna är många och förslagen till lösning spretar, det alla är överens om är att det behövs långsiktigt arbete och ordentliga spelregler för alla aktörer.